När jag var liten bodde vi på landet. Eller i alla fall en mil utanför stan. Utan affär och bussar som endast gick under skoltid. Det vill säga morgon och kväll.
Så det var endast vår fantasi som satte begränsningar för vad vi kunde göra på fritiden.
Min klasskompis, och tillika granne, Sara och jag hade en viss förkärlek för att göra chokladbollar. Sällan orkade vi rulla hela degen till små bollar, så vi gjorde helt enkelt två stora bollar, en till oss var. Sen kröp vi upp i soffan och tittade på nån bra film. Typ Karate Kid eller Ponny Expressen.
Så det var väl inte så konstigt att vikten sakta började öka redan då... I alla fall för min del.
Jag tycker fortfarande att chokladbollar är barnsligt gott och senast jag åt såna var på ett 1-års kalas i början av oktober. Där hade den påhittiga mamman färgat kokosen grön med karamellfärg. Det gillades av oss vuxna men ratades av barnen som ju är vanedjur och tar det de känner igen.
Nu kan man ju inte göra chokladbollar för jämnan även om de lätt skulle slinka ner. Och eftersom man kan variera receptet lite genom att spetsa dem med lite cognac eller nån god likör så bör man ju inte tröttna på dem heller. Men vikten tackar ju en inte på måndagsmorgonen när man ställer sig på vågen.
Så, för att ändå kunna äta något gott, utan att vara alldeles för onyttig så har jag två förslag.
Fruktsallad eller Gino.
I fruktsalladen tycker jag det är gott att ha vindruvor, banan, nån citrusfrukt, äpple, päron och gärna konserverad ananas. Den färska ananasen får jag ont i tungan av...
Gino är ju frukt som man gratinerar i ugnen med riven vit choklad på toppen. Minskar man lite på mängden choklad så behöver det ju inte bli så onyttigt.
Och för er som vill testa finns ett bra recept på gino här: Gino
torsdag 28 oktober 2010
onsdag 27 oktober 2010
Dagens recept
Bakad potatis med tonfiskröra
2 portioner
2 bakpotatisar
1 burk tonfisk i vatten (à 150g avrunnen vikt)
½ röd lök ca 50g
1 dl lätt créme fraiche
1 msk majonäs
1 msk kapris
1 msk senap
½ dl smörgåsgurka
salt och peppar
Hacka lök, kapris och gurka. Blanda samman den avrunna tonfisken med créme fraiche, majonäs och senap.
Blanda samman allt och smaka av med salt och peppar.
Skär ett kryss i potatisarna och baka dem i ugn på 225 grader i ca 60 min eller baka dem i mikron på trekvarts effekt i ca 12 minuter.
Receptet ger 415 kcal/portion och det är inte mitt eget. Fråga om ni vill veta varifrån det kommer.
2 portioner
2 bakpotatisar
1 burk tonfisk i vatten (à 150g avrunnen vikt)
½ röd lök ca 50g
1 dl lätt créme fraiche
1 msk majonäs
1 msk kapris
1 msk senap
½ dl smörgåsgurka
salt och peppar
Hacka lök, kapris och gurka. Blanda samman den avrunna tonfisken med créme fraiche, majonäs och senap.
Blanda samman allt och smaka av med salt och peppar.
Skär ett kryss i potatisarna och baka dem i ugn på 225 grader i ca 60 min eller baka dem i mikron på trekvarts effekt i ca 12 minuter.
Receptet ger 415 kcal/portion och det är inte mitt eget. Fråga om ni vill veta varifrån det kommer.
Att lära sig tänka kcal...
Många är vi väl som drar oss för att påbörja en diet. Kanske för att man innerst inne vet att man inte kommer att stå ut mer än några dagar. Sån är i alla fall jag. När förbudsskylten tänds för allt som är gott, då tappar jag gnistan direkt.
Själv har jag testat några dieter och värst var nog Atkins. Efter två dagar med endast protein att äta kände jag mig helt blåst. Jag var så korkad att jag knappt förstod vad jag sa eller hur jag skulle få cykeln att komma framåt...
Jag kommer ihåg att jag blev tvungen att äta två sockerbitar på jobbet för att inte kolapsa helt.
Så för min del var det ingen bra diet.
Nu följer jag en perfekt diet. Fast man kanske inte ska kalla det för diet utan istället för en äta-rätt-kurs.
Jag lär mig matens näringsinnehåll och får svart på vitt se hur många kalorier jag stoppar i mig. Vare sig det gäller en rostad macka till frukost, en tallrik spagetti till lunch eller en kaka till eftermiddagsfikat.
Jag är av den typen att jag måste ha hjälp att hålla koll på kalorierna, annars tenderar de att bli alldeles för många. Det som är så bra med denna "äta-rätt-kurs" är ju också att jag lär mig välja rätt.
Jag kan äta 50 st (!) salta pinnar eller drygt 25 gram chips för ca 150 kcal. (Och det mina vänner, är inte så många chips.) Eller så kan jag ta ett glas rött för samma mängd kalorier.
I relation till detta står att promenera med barnvagn i 30 minuter endast ger 77 kcal. Så för att kunna unna mig ett glas vin till lördagkvällen krävs det att jag är ute och traskar minst en timme med barnvagnen den dagen.
Och jag kan säga att efter två och en halv vecka med programmet så tänker jag efter innan jag äter nåt. Som den där extra ostskivan som slinker ner medan man står och brer smörgåsarna på morgonen, den blir aldrig hyvlad.
Men att äta nyttigt behöver inte betyda att aldrig unna sig nåt gott.
Ikväll skulle jag i min kaloriplan få plats med en halv Snickers, om jag ville. Och det ligger en i kökslådan, så möjligheten finns. Men jag är inte sugen. Det tror jag beror på att jag ätit så pass bra mat under dagen att mina behov av vitaminer och mineraler har tillgodosetts. Så Snickersbiten får vänta till fredag som jag tänkt.
Själv har jag testat några dieter och värst var nog Atkins. Efter två dagar med endast protein att äta kände jag mig helt blåst. Jag var så korkad att jag knappt förstod vad jag sa eller hur jag skulle få cykeln att komma framåt...
Jag kommer ihåg att jag blev tvungen att äta två sockerbitar på jobbet för att inte kolapsa helt.
Så för min del var det ingen bra diet.
Nu följer jag en perfekt diet. Fast man kanske inte ska kalla det för diet utan istället för en äta-rätt-kurs.
Jag lär mig matens näringsinnehåll och får svart på vitt se hur många kalorier jag stoppar i mig. Vare sig det gäller en rostad macka till frukost, en tallrik spagetti till lunch eller en kaka till eftermiddagsfikat.
Jag är av den typen att jag måste ha hjälp att hålla koll på kalorierna, annars tenderar de att bli alldeles för många. Det som är så bra med denna "äta-rätt-kurs" är ju också att jag lär mig välja rätt.
Jag kan äta 50 st (!) salta pinnar eller drygt 25 gram chips för ca 150 kcal. (Och det mina vänner, är inte så många chips.) Eller så kan jag ta ett glas rött för samma mängd kalorier.
I relation till detta står att promenera med barnvagn i 30 minuter endast ger 77 kcal. Så för att kunna unna mig ett glas vin till lördagkvällen krävs det att jag är ute och traskar minst en timme med barnvagnen den dagen.
Och jag kan säga att efter två och en halv vecka med programmet så tänker jag efter innan jag äter nåt. Som den där extra ostskivan som slinker ner medan man står och brer smörgåsarna på morgonen, den blir aldrig hyvlad.
Men att äta nyttigt behöver inte betyda att aldrig unna sig nåt gott.
Ikväll skulle jag i min kaloriplan få plats med en halv Snickers, om jag ville. Och det ligger en i kökslådan, så möjligheten finns. Men jag är inte sugen. Det tror jag beror på att jag ätit så pass bra mat under dagen att mina behov av vitaminer och mineraler har tillgodosetts. Så Snickersbiten får vänta till fredag som jag tänkt.
måndag 25 oktober 2010
Dagens recept
Mormor Sivs brytbröd
50 g jäst
1 tsk salt
2 tsk socker
½ liter fingervarmt vatten
mjöl (mellan 8-10 dl)
1 msk margarin/smör till pensling
vallmofrö
Fördela jästen i en bunke, strö över sockret.
Slå på vattnet och lös upp jästen.
Tillsätt salt och mjöl. Tillsätt mjölet allt eftersom och låt hellre degen vara lite för lös, så slipper du få stenhårt bröd.
Låt jäsa ca 40 minuter. Knåda degen på mjölat bakbord. Dela degen i mindre bitar (jag vet inte hur många bullar receptet ska ge...) rulla dem till bollar och lägg dessa intill varandra på smord plåt eller en plåt täckt med bakplåtspapper. Pensla med matfettet och strö över vallmofrö.
Grädda ca 20 minuter på 200 grader.
50 g jäst
1 tsk salt
2 tsk socker
½ liter fingervarmt vatten
mjöl (mellan 8-10 dl)
1 msk margarin/smör till pensling
vallmofrö
Fördela jästen i en bunke, strö över sockret.
Slå på vattnet och lös upp jästen.
Tillsätt salt och mjöl. Tillsätt mjölet allt eftersom och låt hellre degen vara lite för lös, så slipper du få stenhårt bröd.
Låt jäsa ca 40 minuter. Knåda degen på mjölat bakbord. Dela degen i mindre bitar (jag vet inte hur många bullar receptet ska ge...) rulla dem till bollar och lägg dessa intill varandra på smord plåt eller en plåt täckt med bakplåtspapper. Pensla med matfettet och strö över vallmofrö.
Grädda ca 20 minuter på 200 grader.
Nybakat bröd
Frågan är om det finns något godare än en skiva nybakat bröd? Fortfarande lite varmt och med en klick smör på. Om det är hembakat eller om man serveras det nybakta brödet på restaurang eller liknande, det spelar ingen roll tycker jag. Upplevelsen är ungefär den samma. Fast kanske väger det lite tyngre när man själv lyckats med brödbaket och får njuta av sina framgångar.
Att vara uppväxt med farmor och mormor som ofta bakade, både matbröd och fikabröd, har ju satt sina spår. Både i det kulinariska intresset och i vikten.
Mamma bakade också en hel del matbröd. Hon brukade göra mycket goda ostfrallor och som med de flesta hembakta bröd så var de som bäst när de kom direkt ut ur ugnen. Då stod jag gärna och väntade på resultatet, som en tiger väntar på sitt byte. Fånig jämförelse? Ja visst, men ni förstås vad jag menar.
Petis-chouxer fyllda med ädelostkräm är också en smakupplevelse från barndomen. Mamma bjöd på dem när det var vuxenfest och hade man tur fick man smaka en vid tillverkningstillfället. Den lite sötaktiga, luftiga degen som fylldes med en (vad jag tror) crémefraichebaserad kräm smaksatt med mögelost skapade en härlig brytning mellan sött och salt. Jag kan bara tänka mig vad gott de måste ha varit som drinktilltugg. Jag kanske får testa att göra såna någon helg.
När vi var bjudna till mormor och morfar på middag kunde man nästan alltid förvänta sig att mormor hade bakat brytbröd. Ett ljust, luftigt bröd med vallmofrö på toppen. Och det serverades nästan alltid på en rund liten träspatel/träskärbräda.
Faktum är att det första recept som jag skrivit in i min receptbok är just receptet på mormors brytbröd. Så det får bli dagens recept.
Kom ihåg, ju mindre mjöl man använder desto luftigare blir brödet.
Att vara uppväxt med farmor och mormor som ofta bakade, både matbröd och fikabröd, har ju satt sina spår. Både i det kulinariska intresset och i vikten.
Mamma bakade också en hel del matbröd. Hon brukade göra mycket goda ostfrallor och som med de flesta hembakta bröd så var de som bäst när de kom direkt ut ur ugnen. Då stod jag gärna och väntade på resultatet, som en tiger väntar på sitt byte. Fånig jämförelse? Ja visst, men ni förstås vad jag menar.
Petis-chouxer fyllda med ädelostkräm är också en smakupplevelse från barndomen. Mamma bjöd på dem när det var vuxenfest och hade man tur fick man smaka en vid tillverkningstillfället. Den lite sötaktiga, luftiga degen som fylldes med en (vad jag tror) crémefraichebaserad kräm smaksatt med mögelost skapade en härlig brytning mellan sött och salt. Jag kan bara tänka mig vad gott de måste ha varit som drinktilltugg. Jag kanske får testa att göra såna någon helg.
När vi var bjudna till mormor och morfar på middag kunde man nästan alltid förvänta sig att mormor hade bakat brytbröd. Ett ljust, luftigt bröd med vallmofrö på toppen. Och det serverades nästan alltid på en rund liten träspatel/träskärbräda.
Faktum är att det första recept som jag skrivit in i min receptbok är just receptet på mormors brytbröd. Så det får bli dagens recept.
Kom ihåg, ju mindre mjöl man använder desto luftigare blir brödet.
lördag 23 oktober 2010
Dagens recept
Ingelas smörgåstårta
Ingen vill ta små bitar av denna tårta, så den räcker väl kanske till max 5 personer...
1 paket Polarkaka
Fyllning 1:
1 burk créme fraiche ev något mindre
1 bytta bredbar leverpastej
½ liten burk (ca 1,5 dl) Bostongurka
Ingen vill ta små bitar av denna tårta, så den räcker väl kanske till max 5 personer...
1 paket Polarkaka
Fyllning 1:
1 burk créme fraiche ev något mindre
1 bytta bredbar leverpastej
½ liten burk (ca 1,5 dl) Bostongurka
Blanda samman ingredienserna och bred på det understa lagret av bröd. Lägg en brödkaka ovanpå. (Se till att skarven hamnar tvärs för den andra skarven. Ex, går den ena vågrätt så går nästa lager lodrätt och det sista lagret vågrätt igen. Detta för att inte tårtan ska gå sönder på mitten.)
Fyllning 2:
1-1,5 burk avrunnen tonfisk / 1 paket varmrökt lax i skivor (strimlas fint)
10 cm purjolök
2,5 – 3 dl créme fraiche
salt
peppar
Hacka purjolöken fint och blanda tonfisk/lax, lök och créme fraiche.(Använd med fördel en gaffel för att dela på tonfisken.)
Salta och peppra efter smak.
Breds på nästa lager bröd och avsluta med den sista kakan bröd.
Låt stå i kylskåp över natt under plastfolie för att den ska bli extra saftig.
Garnering:
Kaviargrädde: 1,5-2 dl vispgrädde vispas med en klick Kalles kaviar. Har inget mått på detta…
Hackad isbergssallad strös ovanpå och därefter garneras tårtan efter smak och tycke. Räkor, halverade vindruvor, en ros gjord på tomatskal (man använder helt enkelt potatisskalaren), stenbitsrom, ägg...
Jag brukar även smeta in kanterna på tårtan med grädden och sen skiva gurka i tunna skivor och sätta dem på kanterna. Alternativt använder man sig av en klick majonäs bakom varje gurkskiva.
Att hålla recept för sig själv eller inte
Jag sitter här och funderar på om det finns nåt recept som är upphovsskyddat. Skulle kanske vara falukorv eller nåt annat livsmedel. Men en maträtts recept, kan man hävda det som sitt eget?
För vi tar ju alla inspiration från varandra, från kokböcker och tv-kockar. Man tillsätter och ändrar lite i "originalreceptet" och vips är det ens eget. Eller?
Jag har inga hemliga recept. Jag tycker det är kul att dela med mig av "mina" recept. Om någon tycker om det jag bjudit på, varför skulle inte han/hon kunna få bjuda någon annan på samma upplevelse?
Nåja, det är min åsikt. Det finns andra som aldrig skulle dela med sig av "sitt" framgångsrecept. Synd, för då kanske det finns andra som aldrig får smaka på just det goda.
Recept som förts vidare från generation till generation tycker jag är häftigt.
För mig är det en del av vårt kulturarv. Att sitta med en portion av mormors kålrotslåda på julafton och veta att receptet kommer från morfars släkt i Karelen, det tycker jag är kultur. Och framförallt är det ju gott.
Eller farmors grynkaka (ung. som saffranspannkaka) som vi ätit till jul så länge jag kan minnas och som jag nu försöker mig på att göra till jul. Första, och än så länge enda, gången jag gjorde den blev den inte alls som farmors brukar vara.
Jag tror att orsaken till att den inte smakade som farmors beror på känsla. Känsla för rätt mängd sirap, rätt mängd salt osv. Visst kan man följa ett recept slaviskt, men när man gjort rätten så många gånger så har originalreceptet liksom försvunnit och ersatts av en ryggradskänsla. Det är också rätt så häftigt tycker jag.
En av mina paradrätter eller vad jag nu ska kalla den för, är smörgåstårta.
Receptet tror jag härstammar från Konsum i Näsviken, där pappas kusin Ingela jobbade en gång i tiden som kallskänka. Den smörgåstårtan äter vi nog åtminstone en gång per år, gärna vid nåt lite festligare tillfälle. Men man kan äta den bara för att den är god också. Så under Dagens recept kommer receptet på Ingelas smörgåstårta.
För vi tar ju alla inspiration från varandra, från kokböcker och tv-kockar. Man tillsätter och ändrar lite i "originalreceptet" och vips är det ens eget. Eller?
Jag har inga hemliga recept. Jag tycker det är kul att dela med mig av "mina" recept. Om någon tycker om det jag bjudit på, varför skulle inte han/hon kunna få bjuda någon annan på samma upplevelse?
Nåja, det är min åsikt. Det finns andra som aldrig skulle dela med sig av "sitt" framgångsrecept. Synd, för då kanske det finns andra som aldrig får smaka på just det goda.
Recept som förts vidare från generation till generation tycker jag är häftigt.
För mig är det en del av vårt kulturarv. Att sitta med en portion av mormors kålrotslåda på julafton och veta att receptet kommer från morfars släkt i Karelen, det tycker jag är kultur. Och framförallt är det ju gott.
Eller farmors grynkaka (ung. som saffranspannkaka) som vi ätit till jul så länge jag kan minnas och som jag nu försöker mig på att göra till jul. Första, och än så länge enda, gången jag gjorde den blev den inte alls som farmors brukar vara.
Jag tror att orsaken till att den inte smakade som farmors beror på känsla. Känsla för rätt mängd sirap, rätt mängd salt osv. Visst kan man följa ett recept slaviskt, men när man gjort rätten så många gånger så har originalreceptet liksom försvunnit och ersatts av en ryggradskänsla. Det är också rätt så häftigt tycker jag.
En av mina paradrätter eller vad jag nu ska kalla den för, är smörgåstårta.
Receptet tror jag härstammar från Konsum i Näsviken, där pappas kusin Ingela jobbade en gång i tiden som kallskänka. Den smörgåstårtan äter vi nog åtminstone en gång per år, gärna vid nåt lite festligare tillfälle. Men man kan äta den bara för att den är god också. Så under Dagens recept kommer receptet på Ingelas smörgåstårta.
fredag 22 oktober 2010
Man tager vad man haver...
En rolig sak med matlagning tycker jag är att "trolla" fram något gott ur ett till synes tomt kylskåp.
Som idag. Vad ska jag äta till lunch?
Jag hittade ett gäng färska champinjoner, två skivor bacon, en bit purjolök och en klyfta vitlök.
Jag hackade ingredienserna och fräste sen allt i en skvätt olja och kokade pasta till.
Helt ok lunch tycker jag.
Som idag. Vad ska jag äta till lunch?
Jag hittade ett gäng färska champinjoner, två skivor bacon, en bit purjolök och en klyfta vitlök.
Jag hackade ingredienserna och fräste sen allt i en skvätt olja och kokade pasta till.
Helt ok lunch tycker jag.
Dagens recept
Pajdeg som kokas
3 dl mjöl
75-100 g smör
1 dl vatten
Smält smöret i en kastrull. Sänk temperaturen något.
Tillsätt mjölet under omrörning. Häll på vattnet och rör ihop allt till en deg. Ta av den från plattan.
Tryck ut i pajform (se till att pajdegen går precis över pajformens kanter), nagga den och förgrädda på 175 grader ca 15 minuter.
3 dl mjöl
75-100 g smör
1 dl vatten
Smält smöret i en kastrull. Sänk temperaturen något.
Tillsätt mjölet under omrörning. Häll på vattnet och rör ihop allt till en deg. Ta av den från plattan.
Tryck ut i pajform (se till att pajdegen går precis över pajformens kanter), nagga den och förgrädda på 175 grader ca 15 minuter.
Älskade paj!
Jag har lärt mig att tycka om, ja till och med älska, paj.
I och med att jag inte tycker om ägg nåt vidare, så har paj inte varit någon favorit med sitt dallrande innandömme.
Men nu när jag själv kan bestämma hur många ägg det ska vara i så tycker jag det är jättegott och så smidigt.
Grunden till all paj är ju degen och jag ska nu delge er världens smidigaste pajdeg. Se Dagens recept.
Variationsmöjligheterna för själva innehållet är ju oändliga och jag har några favoriter.
Tomat, mozzarella och fetaostpaj
3-4 mogna tomater hackas
1 paket fetaost smulas ned över tomaterna
1 paket mozzarellaost skivas och läggs uppepå
Färsk basilika strimlas och strös över
2 ägg och 2-3 dl mjölk blandas med riven ost (jag tycker västerbotten är kalasgod)
Krydda med vitlökspulver, peppar, salt, paprikapulver och lite cayennepeppar
Slå blandningen över tomaterna och ostarna.
Grädda i mitten av ugnen på 200-225 grader ca 20-25 min, tills allt fått färg.
Vi får ofta köttfärs över när vi äter tacos, så den lägger vi i frysen och sen händer det att jag gör en tacopaj.
Idas tacopaj
ca 200 g färdigstekt och kryddad köttfärs (jag tar det som blir kvar och är det lite tar jag bara mer grönsaker)
1 burk majs
1-2 hackade tomater
1,5 dl tacosås/salsa
Hackad lök i valfri mängd
Samma ägg-, mjölk och oststanning som ovan.
Samma gräddningstid.
I och med att jag inte tycker om ägg nåt vidare, så har paj inte varit någon favorit med sitt dallrande innandömme.
Men nu när jag själv kan bestämma hur många ägg det ska vara i så tycker jag det är jättegott och så smidigt.
Grunden till all paj är ju degen och jag ska nu delge er världens smidigaste pajdeg. Se Dagens recept.
Variationsmöjligheterna för själva innehållet är ju oändliga och jag har några favoriter.
Tomat, mozzarella och fetaostpaj
3-4 mogna tomater hackas
1 paket fetaost smulas ned över tomaterna
1 paket mozzarellaost skivas och läggs uppepå
Färsk basilika strimlas och strös över
2 ägg och 2-3 dl mjölk blandas med riven ost (jag tycker västerbotten är kalasgod)
Krydda med vitlökspulver, peppar, salt, paprikapulver och lite cayennepeppar
Slå blandningen över tomaterna och ostarna.
Grädda i mitten av ugnen på 200-225 grader ca 20-25 min, tills allt fått färg.
Vi får ofta köttfärs över när vi äter tacos, så den lägger vi i frysen och sen händer det att jag gör en tacopaj.
Idas tacopaj
ca 200 g färdigstekt och kryddad köttfärs (jag tar det som blir kvar och är det lite tar jag bara mer grönsaker)
1 burk majs
1-2 hackade tomater
1,5 dl tacosås/salsa
Hackad lök i valfri mängd
Samma ägg-, mjölk och oststanning som ovan.
Samma gräddningstid.
onsdag 20 oktober 2010
Dagens recept
Enkel och smal tomatsoppa
2 portioner
1 burk krossade tomater
1 liten gul lök
½ röd lök
2 tsk olivolja
1 buljongtärning av valfri smak
vatten
salt, peppar och torkade örter (ta vad som finns i kryddskåpet)
Hacka löken och fräs den mjuk i olivoljan i en liten kastrull.
Tillsätt tomatkrosset och lite vatten. Smula i buljongtärningen.
Tillsätt salt, peppar och allsköns örter och låt småputtra ca 10 minuter.
Mixa soppan med stavmixer till önskad konsistens och servera med grovt bröd.
2 portioner
1 burk krossade tomater
1 liten gul lök
½ röd lök
2 tsk olivolja
1 buljongtärning av valfri smak
vatten
salt, peppar och torkade örter (ta vad som finns i kryddskåpet)
Hacka löken och fräs den mjuk i olivoljan i en liten kastrull.
Tillsätt tomatkrosset och lite vatten. Smula i buljongtärningen.
Tillsätt salt, peppar och allsköns örter och låt småputtra ca 10 minuter.
Mixa soppan med stavmixer till önskad konsistens och servera med grovt bröd.
Matminnen...
Åh, jag har så många matminnen och jag tror att 99,9% av dem är positiva.
Jag kan dra mig till minnes ett tillfälle då jag inte uppskattat maten.
Hela familjen gjorde en roadtrip till södra Frankrike 1993. Trangia köket användes flitigt till att koka makaroner i, på någon rastplats längs vägen. Och det var helt ok. För vilka ungar tycker inte om makaroner och ketchup? Säkert hade vi nåt protein till, men det kommer jag inte ihåg.
Nån gång lyxade vi dock till det hela och stannade på någon vägkrog för att äta.
Just denna vägkrog måste jag beskriva lite mer ingående för att ni ska förstå känslan vi fick när vi kom in.
Mörkbruna väggar. Lågt i tak. Orange plaststolar à la 70-tal fastnitade i golvet. Några måttligt intresserade biträden bakom kassan och flottoset låg tungt i lokalen.
Vi tänker att hamburgare är väl ändå ett säkert kort. Hur fel kan det bli?
In kommer hamburgarna à la french style. Det vill säga, blodiga burgare...
Hur många känner en 14-åring, en 12-åring och en 5-åring som tycker om blodiga burgare?
Vi skickade in burgarna för att få dem mer stekta, till personalens förskräckelse förstås...
Om vi åt nåt av burgarna sen eller inte, det har jag förträngt.
Ett annat dåligt matminne jag har kommer från Enköping. Pappa skulle på arbetsintervju och familjen följde med för att känna pulsen på stan, inför en eventuell flytt. Vi bestämmer oss för att ta en pizza till lunch, och när min pizza kommer in så ligger det hår på min pizza. Såna där lite grövre hårstrån, ni vet...
Uäk!
Så dessa två tillfällen har ju satt sina spår i minnesbanken. Men som jag skrev, de är bara ett fåtal tack och lov.
Jag kan dra mig till minnes ett tillfälle då jag inte uppskattat maten.
Hela familjen gjorde en roadtrip till södra Frankrike 1993. Trangia köket användes flitigt till att koka makaroner i, på någon rastplats längs vägen. Och det var helt ok. För vilka ungar tycker inte om makaroner och ketchup? Säkert hade vi nåt protein till, men det kommer jag inte ihåg.
Nån gång lyxade vi dock till det hela och stannade på någon vägkrog för att äta.
Just denna vägkrog måste jag beskriva lite mer ingående för att ni ska förstå känslan vi fick när vi kom in.
Mörkbruna väggar. Lågt i tak. Orange plaststolar à la 70-tal fastnitade i golvet. Några måttligt intresserade biträden bakom kassan och flottoset låg tungt i lokalen.
Vi tänker att hamburgare är väl ändå ett säkert kort. Hur fel kan det bli?
In kommer hamburgarna à la french style. Det vill säga, blodiga burgare...
Hur många känner en 14-åring, en 12-åring och en 5-åring som tycker om blodiga burgare?
Vi skickade in burgarna för att få dem mer stekta, till personalens förskräckelse förstås...
Om vi åt nåt av burgarna sen eller inte, det har jag förträngt.
Ett annat dåligt matminne jag har kommer från Enköping. Pappa skulle på arbetsintervju och familjen följde med för att känna pulsen på stan, inför en eventuell flytt. Vi bestämmer oss för att ta en pizza till lunch, och när min pizza kommer in så ligger det hår på min pizza. Såna där lite grövre hårstrån, ni vet...
Uäk!
Så dessa två tillfällen har ju satt sina spår i minnesbanken. Men som jag skrev, de är bara ett fåtal tack och lov.
tisdag 19 oktober 2010
Dagens recept 2
Jag tror att receptet kommer från ett Allt om Mat nummer, typ årgång 1995 eller så...
Fisksoppa med saffran
4 portioner
400 g torskfilé
300 g laxfilé
½ purjolök
½ gul lök
1 msk smör
1 st vitlöksklyfta
1½ tsk tomatpuré
1½ tsk salt
1 tsk timjan
1 tsk basilika
2½ dl torrt vitt vin
1½ fiskbuljongtärning
2½ dl matlagningsgrädde
1 dl créme fraiche
2 dl vatten
1 pkt saffran
300g räkor
1 burk musslor à 150 g
Jag tipsar om en gammal favorit till denna soppa: Koonunga Hill
Fisksoppa med saffran
4 portioner
400 g torskfilé
300 g laxfilé
½ purjolök
½ gul lök
1 msk smör
1 st vitlöksklyfta
1½ tsk tomatpuré
1½ tsk salt
1 tsk timjan
1 tsk basilika
2½ dl torrt vitt vin
1½ fiskbuljongtärning
2½ dl matlagningsgrädde
1 dl créme fraiche
2 dl vatten
1 pkt saffran
300g räkor
1 burk musslor à 150 g
- Tina fisken. Skölj och strimla purjolöken, skala och hacka den gula löken.
- Smält smöret i en stor gryta och fräs all lök ett par minuter tills den blivit mjuk men ej fått färg.
- Pressa ner vitlök och blanda i tomatpuré, salt, timjan och basilika. Fräs detta en kort stund.
- Tillsätt vin och buljongtärning och låt koka några minuter.
- Häll i grädde, créme fraiche, vatten och saffran. Sjud i 15 minuter.
- Skär fisken i mindre bitar, ca 5 cm. Lägg dem i grytan och sjud i ca 7 minuter tills fisken blivit fast.
- Tillsätt räkorna och musslorna. Hetta upp snabbt och servera omgående
Jag tipsar om en gammal favorit till denna soppa: Koonunga Hill
Dagens recept 1
Kålsoppa
2 portioner
250g vitkål i strimlor
2 st morötter i slantar
2 st potatisar av fast sort i bitar
6 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
1 msk kycklingfond
3 st kryddpepparkorn
1 lagerblad
Örtsalt och vitpeppar
Koka upp vatten och lägg i buljongtärningen och kycklingfonden.
Tillsätt grönsakerna, pepparkornen och lagerbladet. Låt koka ca 20 min.
Smaka av med örtsalt och vitpeppar.
Servera t.ex ett gott bröd till soppan.
2 portioner
250g vitkål i strimlor
2 st morötter i slantar
2 st potatisar av fast sort i bitar
6 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
1 msk kycklingfond
3 st kryddpepparkorn
1 lagerblad
Örtsalt och vitpeppar
Koka upp vatten och lägg i buljongtärningen och kycklingfonden.
Tillsätt grönsakerna, pepparkornen och lagerbladet. Låt koka ca 20 min.
Smaka av med örtsalt och vitpeppar.
Servera t.ex ett gott bröd till soppan.
Höstrusk betyder soppa
Soppa tycker jag är en underskattad maträtt. Värmande, ofta fettsnål och enkel att sno ihop.
Soppan förekommer ju i litteraturen och historien, så nån betydelse har den ju haft. Jag tänker på Emil i soppskålen och den förgiftade ärtsoppan som tog död på Erik XIV...
Ingen årstid är väl så förknippad med soppa som just hösten.
Första söndagen i september (om jag nu minns rätt) är det marknad i Hudiksvall. Traditionsenligt ska man då äta kålsoppa i samband med Marknan'. För ett antal år sedan (läs för länge sedan...) serverades det kålsoppa på själva marknadsplatsen och säkert finns det en gammal historia om varför man serverade kålsoppa just där och då.
Kanhända var den tänkt till att tina upp de frusna marknadsknallarna som skulle stå i dagarna tre i ur och skur och försöka sälja sina varor. Och dessutom var ju kålen billig och en masse, så...
Även idag finns det hudikbor som samlas hemma hos varandra för att avnjuta kålsoppan i glada vänners lag.
Igårkväll avnjöts det kålsoppa här hemma. Till soppan hade vi baconköttbullar. Det kanske låter som en märklig kombination, men o så gott det var.
En annan favorit som jag har är en kokoskycklingsoppa som jag gjorde rätt ofta en gång i tiden, när jag följde ett av mina viktminskningsprogram. Lime, chili och fisksås sätter knorr på soppan.
Men min absoluta favoritsoppa är nog ändå fisksoppa med saffran. Den gyllengula soppan avnjuter man med en klick hemgjord aioli och ett kallt gott chardonnayvin. Oslagbart en mörk höstkväll!
Som ni ser kan jag tjata på mer om soppor. Men jag tänkte lämna två av recepten i alla fall, så ni själva kan njuta av dess värmande härlighet.
Soppan förekommer ju i litteraturen och historien, så nån betydelse har den ju haft. Jag tänker på Emil i soppskålen och den förgiftade ärtsoppan som tog död på Erik XIV...
Ingen årstid är väl så förknippad med soppa som just hösten.
Första söndagen i september (om jag nu minns rätt) är det marknad i Hudiksvall. Traditionsenligt ska man då äta kålsoppa i samband med Marknan'. För ett antal år sedan (läs för länge sedan...) serverades det kålsoppa på själva marknadsplatsen och säkert finns det en gammal historia om varför man serverade kålsoppa just där och då.
Kanhända var den tänkt till att tina upp de frusna marknadsknallarna som skulle stå i dagarna tre i ur och skur och försöka sälja sina varor. Och dessutom var ju kålen billig och en masse, så...
Även idag finns det hudikbor som samlas hemma hos varandra för att avnjuta kålsoppan i glada vänners lag.
Igårkväll avnjöts det kålsoppa här hemma. Till soppan hade vi baconköttbullar. Det kanske låter som en märklig kombination, men o så gott det var.
En annan favorit som jag har är en kokoskycklingsoppa som jag gjorde rätt ofta en gång i tiden, när jag följde ett av mina viktminskningsprogram. Lime, chili och fisksås sätter knorr på soppan.
Men min absoluta favoritsoppa är nog ändå fisksoppa med saffran. Den gyllengula soppan avnjuter man med en klick hemgjord aioli och ett kallt gott chardonnayvin. Oslagbart en mörk höstkväll!
Som ni ser kan jag tjata på mer om soppor. Men jag tänkte lämna två av recepten i alla fall, så ni själva kan njuta av dess värmande härlighet.
måndag 18 oktober 2010
Eva och äpplet...
Jag kan inte låta bli att känna mig lite som Eva i paradisets lustgård, när jag går på promenad i ett höstfagert Ekängen.
I de uppvuxna trädgårdarna dignar äppelträden av vackra frukter. Stora honungsgula eller mindre mörkröda. Såna där som Snövit åt utav när hon blev förgiftad av häxan.
Jag antar att allt började med lustgården, lite synd att en så god frukt ska förknippas med ond bråd död.
Så gick jag där och suktade efter den förbjudna frukten. De två på axlarna, ni vet en ängel och en djävul, hade vilda diskussioner.
D: Vem skulle se dig? Ett äpple är det väl ingen som kommer att sakna? Det är ju bara sommarstugor här, det kan inte finnas en kotte i närheten...
Ä: Det är ju fel att ta någon annans egendom och inte får man bara gå in på någons tomt så där helt sonika och ta!
Jag lyssnade på ängeln och gick vidare. Som av en händelse stötte jag på ett vilt äppelträd och där hängde små gröna äpplen som bara bad om att bli plockade.
Vad tror ni det smakade?
"Surt sa räven om rönnbären." - Det hade varit bättre att låta det sitta...
Men det finns ju en massa godsaker man kan göra med äpplen. Och det absolut godaste receptet på äppelpaj hittar ni här: Fias amerikanska äppelpaj
Så till alla er som har den stora lyckan att ha egna äpplen, gör pajen ovan. Kryp upp i soffan med en kopp te, lite paj och nåt mysigt att se på. Men glöm inte promenaden innan. Det smakar så mycket bättre då.
I de uppvuxna trädgårdarna dignar äppelträden av vackra frukter. Stora honungsgula eller mindre mörkröda. Såna där som Snövit åt utav när hon blev förgiftad av häxan.
Jag antar att allt började med lustgården, lite synd att en så god frukt ska förknippas med ond bråd död.
Så gick jag där och suktade efter den förbjudna frukten. De två på axlarna, ni vet en ängel och en djävul, hade vilda diskussioner.
D: Vem skulle se dig? Ett äpple är det väl ingen som kommer att sakna? Det är ju bara sommarstugor här, det kan inte finnas en kotte i närheten...
Ä: Det är ju fel att ta någon annans egendom och inte får man bara gå in på någons tomt så där helt sonika och ta!
Jag lyssnade på ängeln och gick vidare. Som av en händelse stötte jag på ett vilt äppelträd och där hängde små gröna äpplen som bara bad om att bli plockade.
Vad tror ni det smakade?
"Surt sa räven om rönnbären." - Det hade varit bättre att låta det sitta...
Men det finns ju en massa godsaker man kan göra med äpplen. Och det absolut godaste receptet på äppelpaj hittar ni här: Fias amerikanska äppelpaj
Så till alla er som har den stora lyckan att ha egna äpplen, gör pajen ovan. Kryp upp i soffan med en kopp te, lite paj och nåt mysigt att se på. Men glöm inte promenaden innan. Det smakar så mycket bättre då.
Dagens recept
Färskost med vitlök och basilika
4 portioner
1 ½ dl kvarg (typ Kesella, Valios matkvarg)
½ vitlöksklyfta (eller efter smak och tycke)
½ tsk örtsalt
en näve färska basilikablad
Blanda kvarg med pressad vitlök och örtsalt. Klipp ned basilikablad i röran.
Bred på något gott knäckebröd och njut.
För er som vill hålla koll på kcal, så innehåller en portion ca 20 kcal.
Ganska ok tycker jag för nåt som är så gott.
Detta recept kan varieras i det oändliga. Byt ut vitlöken och basilikan mot t.ex:
Färskriven pepparot
Strimlade soltorkade tomater och basilika
Några hackade svarta och gröna oliver
Variationerna är oändliga.
4 portioner
1 ½ dl kvarg (typ Kesella, Valios matkvarg)
½ vitlöksklyfta (eller efter smak och tycke)
½ tsk örtsalt
en näve färska basilikablad
Blanda kvarg med pressad vitlök och örtsalt. Klipp ned basilikablad i röran.
Bred på något gott knäckebröd och njut.
För er som vill hålla koll på kcal, så innehåller en portion ca 20 kcal.
Ganska ok tycker jag för nåt som är så gott.
Detta recept kan varieras i det oändliga. Byt ut vitlöken och basilikan mot t.ex:
Färskriven pepparot
Strimlade soltorkade tomater och basilika
Några hackade svarta och gröna oliver
Variationerna är oändliga.
Så var jag igång med bloggandet igen!
Efter lite funderande har jag så beslutat mig för att dra igång min gamla blogg igen.
I lite ny tappning och med annat fokus än sist.
Ända sen jag var liten har jag fått tänka mig för innan jag stoppat i mig mat. Mina gener har inte tillåtit mig att äta allt jag vill, hela tiden. Men å andra sidan, om jag hade fått det, vad hade då varit det lilla extra som sätter guldkant på tillvaron?
Flertalet dieter har passerat, vissa bättre och mer varaktiga än andra.
Just nu har jag några kilo som hänger kvar sedan graviditeten som jag vill bli kvitt. Så nu försöker jag hitta nyttiga alternativ att äta på veckorna, så att jag kan unna mig nåt gott till helgen.
Och samtidigt tränar jag. Ca 5 gånger i veckan blir det crosstraining och så förstås den dagliga motionen med barnvagnen.
Det ska väl tilläggas att jag aldrig varit ihärdig i min träning. Jag är snarare en periodare. Men nu börjar jag förstå att om jag vill kunna äta en bit god mörk choklad, så måste jag röra på mig också. Så enkelt är det ju faktiskt!
Tanken med bloggen är inte att följa min viktjakt. Jag tänker delge mina bästa och kanske värsta (om jag kan komma på några) matminnen samt att komma med "Dagens recept".
Jag ska redan nu klargöra att långt ifrån alla recept är mina egna. Jag kommer att tala om varifrån jag fått originalreceptet, så att folk inte kan anklaga mig för plagiat.
Så, väl mött och bon appetit!
I lite ny tappning och med annat fokus än sist.
Ända sen jag var liten har jag fått tänka mig för innan jag stoppat i mig mat. Mina gener har inte tillåtit mig att äta allt jag vill, hela tiden. Men å andra sidan, om jag hade fått det, vad hade då varit det lilla extra som sätter guldkant på tillvaron?
Flertalet dieter har passerat, vissa bättre och mer varaktiga än andra.
Just nu har jag några kilo som hänger kvar sedan graviditeten som jag vill bli kvitt. Så nu försöker jag hitta nyttiga alternativ att äta på veckorna, så att jag kan unna mig nåt gott till helgen.
Och samtidigt tränar jag. Ca 5 gånger i veckan blir det crosstraining och så förstås den dagliga motionen med barnvagnen.
Det ska väl tilläggas att jag aldrig varit ihärdig i min träning. Jag är snarare en periodare. Men nu börjar jag förstå att om jag vill kunna äta en bit god mörk choklad, så måste jag röra på mig också. Så enkelt är det ju faktiskt!
Tanken med bloggen är inte att följa min viktjakt. Jag tänker delge mina bästa och kanske värsta (om jag kan komma på några) matminnen samt att komma med "Dagens recept".
Jag ska redan nu klargöra att långt ifrån alla recept är mina egna. Jag kommer att tala om varifrån jag fått originalreceptet, så att folk inte kan anklaga mig för plagiat.
Så, väl mött och bon appetit!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)