Man kan ju inte alltid vara nyttig...

När jag var liten bodde vi på landet. Eller i alla fall en mil utanför stan. Utan affär och bussar som endast gick under skoltid. Det vill säga morgon och kväll.
Så det var endast vår fantasi som satte begränsningar för vad vi kunde göra på fritiden.
Min klasskompis, och tillika granne, Sara och jag hade en viss förkärlek för att göra chokladbollar. Sällan orkade vi rulla hela degen till små bollar, så vi gjorde helt enkelt två stora bollar, en till oss var. Sen kröp vi  upp i soffan och tittade på nån bra film. Typ Karate Kid eller Ponny Expressen.

Så det var väl inte så konstigt att vikten sakta började öka redan då... I alla fall för min del.

Jag tycker fortfarande att chokladbollar är barnsligt gott och senast jag åt såna var på ett 1-års kalas i början av oktober. Där hade den påhittiga mamman färgat kokosen grön med karamellfärg. Det gillades av oss vuxna men ratades av barnen som ju är vanedjur och tar det de känner igen.

Nu kan man ju inte göra chokladbollar för jämnan även om de lätt skulle slinka ner. Och eftersom man kan variera receptet lite genom att spetsa dem med lite cognac eller nån god likör så bör man ju inte tröttna på dem heller. Men vikten tackar ju en inte på måndagsmorgonen när man ställer sig på vågen.
Så, för att ändå kunna äta något gott, utan att vara alldeles för onyttig så har jag två förslag.

Fruktsallad eller Gino.
I fruktsalladen tycker jag det är gott att ha vindruvor, banan, nån citrusfrukt, äpple, päron och gärna konserverad ananas. Den färska ananasen får jag ont i tungan av...

Gino är ju frukt som man gratinerar i ugnen med riven vit choklad på toppen. Minskar man lite på mängden choklad så behöver det ju inte bli så onyttigt.
Och för er som vill testa finns ett bra recept på gino här: Gino

Dagens recept

Bakad potatis med tonfiskröra

2 portioner

2 bakpotatisar
1 burk tonfisk i vatten (à 150g avrunnen vikt)
½ röd lök ca 50g
1 dl lätt créme fraiche
1 msk majonäs
1 msk kapris
1 msk senap
½ dl smörgåsgurka
salt och peppar

Hacka lök, kapris och gurka. Blanda samman den avrunna tonfisken med créme fraiche, majonäs och senap.
Blanda samman allt och smaka av med salt och peppar.
Skär ett kryss i potatisarna och baka dem i ugn på 225 grader i ca 60 min eller baka dem i mikron på trekvarts effekt i ca 12 minuter.

Receptet ger 415 kcal/portion och det är inte mitt eget. Fråga om ni vill veta varifrån det kommer.

Att lära sig tänka kcal...

Många är vi väl som drar oss för att påbörja en diet. Kanske för att man innerst inne vet att man inte kommer att stå ut mer än några dagar. Sån är i alla fall jag. När förbudsskylten tänds för allt som är gott, då tappar jag gnistan direkt.

Själv har jag testat några dieter och värst var nog Atkins. Efter två dagar med endast protein att äta kände jag mig helt blåst. Jag var så korkad att jag knappt förstod vad jag sa eller hur jag skulle få cykeln att komma framåt...
Jag kommer ihåg att jag blev tvungen att äta två sockerbitar på jobbet för att inte kolapsa helt.
Så för min del var det ingen bra diet.
Nu följer jag en perfekt diet. Fast man kanske inte ska kalla det för diet utan istället för en äta-rätt-kurs.

Jag lär mig matens näringsinnehåll och får svart på vitt se hur många kalorier jag stoppar i mig. Vare sig det gäller en rostad macka till frukost, en tallrik spagetti till lunch eller en kaka till eftermiddagsfikat.
Jag är av den typen att jag måste ha hjälp att hålla koll på kalorierna, annars tenderar de att bli alldeles för många. Det som är så bra med denna "äta-rätt-kurs" är ju också att jag lär mig välja rätt.

Jag kan äta 50 st (!) salta pinnar eller drygt 25 gram chips för ca 150 kcal. (Och det mina vänner, är inte så många chips.)  Eller så kan jag ta ett glas rött för samma mängd kalorier.
I relation till detta står att promenera med barnvagn i 30 minuter endast ger 77 kcal. Så för att kunna unna mig ett glas vin till lördagkvällen krävs det att jag är ute och traskar minst en timme med barnvagnen den dagen.

Och jag kan säga att efter två och en halv vecka med programmet så tänker jag efter innan jag äter nåt. Som den där extra ostskivan som slinker ner medan man står och brer smörgåsarna på morgonen, den blir aldrig hyvlad.
Men att äta nyttigt behöver inte betyda att aldrig unna sig nåt gott.
Ikväll skulle jag i min kaloriplan få plats med en halv Snickers, om jag ville. Och det ligger en i kökslådan, så möjligheten finns.  Men jag är inte sugen. Det tror jag beror på att jag ätit så pass bra mat under dagen att mina behov av vitaminer och mineraler har tillgodosetts. Så Snickersbiten får vänta till fredag som jag tänkt.

Dagens recept

Mormor Sivs brytbröd

50 g jäst
1 tsk salt
2 tsk socker
½ liter fingervarmt vatten
mjöl (mellan 8-10 dl)
1 msk margarin/smör till pensling
vallmofrö

Fördela jästen i en bunke, strö över sockret.
Slå på vattnet och lös upp jästen.
Tillsätt salt och mjöl. Tillsätt mjölet allt eftersom och låt hellre degen vara lite för lös, så slipper du få stenhårt bröd.
Låt jäsa ca 40 minuter. Knåda degen på mjölat bakbord. Dela degen i mindre bitar (jag vet inte hur många bullar receptet ska ge...) rulla dem till bollar och lägg dessa intill varandra på smord plåt eller en plåt täckt med bakplåtspapper. Pensla med matfettet och strö över vallmofrö.
Grädda ca 20 minuter på 200 grader.

Nybakat bröd

Frågan är om det finns något godare än en skiva nybakat bröd? Fortfarande lite varmt och med en klick smör på. Om det är hembakat eller om man serveras det nybakta brödet på restaurang eller liknande, det spelar ingen roll tycker jag. Upplevelsen är ungefär den samma. Fast kanske väger det lite tyngre när man själv lyckats med brödbaket och får njuta av sina framgångar.

Att vara uppväxt med farmor och mormor som ofta bakade, både matbröd och fikabröd, har ju satt sina spår. Både i det kulinariska intresset och i vikten.
Mamma bakade också en hel del matbröd. Hon brukade göra mycket goda ostfrallor och som med de flesta hembakta bröd så var de som bäst när de kom direkt ut ur ugnen. Då stod jag gärna och väntade på resultatet, som en tiger väntar på sitt byte. Fånig jämförelse? Ja visst, men ni förstås vad jag menar.

Petis-chouxer fyllda med ädelostkräm är också en smakupplevelse från barndomen. Mamma bjöd på dem när det var vuxenfest och hade man tur fick man smaka en vid tillverkningstillfället. Den lite sötaktiga, luftiga degen som fylldes med en (vad jag tror) crémefraichebaserad kräm smaksatt med mögelost skapade en härlig brytning mellan sött och salt. Jag kan bara tänka mig vad gott de måste ha varit som drinktilltugg. Jag kanske får  testa att göra såna någon helg.

När vi var bjudna till mormor och morfar på middag kunde man nästan alltid förvänta sig att mormor hade bakat brytbröd. Ett ljust, luftigt bröd med vallmofrö på toppen. Och det serverades nästan alltid på en rund liten träspatel/träskärbräda.

Faktum är att det första recept som jag skrivit in i min receptbok är just receptet på mormors brytbröd. Så det får bli dagens recept.

Kom ihåg, ju mindre mjöl man använder desto luftigare blir brödet.

Dagens recept

Ingelas smörgåstårta

Ingen vill ta små bitar av denna tårta, så den räcker väl kanske till max 5 personer...

1 paket Polarkaka

Fyllning 1:

1 burk créme fraiche ev något mindre
1 bytta bredbar leverpastej
½ liten burk (ca 1,5 dl) Bostongurka

Blanda samman ingredienserna och bred på det understa lagret av bröd. Lägg en brödkaka ovanpå. (Se till att skarven hamnar tvärs för den andra skarven. Ex, går den ena vågrätt så går nästa lager lodrätt och det sista lagret vågrätt igen. Detta för att inte tårtan ska gå sönder på mitten.)

Fyllning 2:

1-1,5 burk avrunnen tonfisk / 1 paket varmrökt lax i skivor (strimlas fint)

10 cm purjolök

2,5 – 3 dl créme fraiche

salt

peppar

Hacka purjolöken fint och blanda tonfisk/lax, lök och créme fraiche.(Använd med fördel en gaffel för att dela på tonfisken.)

Salta och peppra efter smak.

Breds på nästa lager bröd och avsluta med den sista kakan bröd.

Låt stå i kylskåp över natt under plastfolie för att den ska bli extra saftig.

Garnering:

Kaviargrädde: 1,5-2 dl vispgrädde vispas med en klick Kalles kaviar. Har inget mått på detta…

Hackad isbergssallad strös ovanpå och därefter garneras tårtan efter smak och tycke. Räkor, halverade vindruvor, en ros gjord på tomatskal (man använder helt enkelt potatisskalaren), stenbitsrom, ägg...

Jag brukar även smeta in kanterna på tårtan med grädden och sen skiva gurka i tunna skivor och sätta dem på kanterna. Alternativt använder man sig av en klick majonäs bakom varje gurkskiva.

Att hålla recept för sig själv eller inte

Jag sitter här och funderar på om det finns nåt recept som är upphovsskyddat. Skulle kanske vara falukorv eller nåt annat livsmedel. Men en maträtts recept, kan man hävda det som sitt eget?
För vi tar ju alla inspiration från varandra, från kokböcker och tv-kockar. Man tillsätter och ändrar lite i "originalreceptet" och vips är det ens eget. Eller?

Jag har inga hemliga recept. Jag tycker det är kul att dela med mig av "mina" recept. Om någon tycker om det jag bjudit på, varför skulle inte han/hon kunna få bjuda någon annan på samma upplevelse?
Nåja, det är min åsikt. Det finns andra som aldrig skulle dela med sig av "sitt" framgångsrecept. Synd, för då kanske det finns andra som aldrig får smaka på just det goda.


Recept som förts vidare från generation till generation tycker jag är häftigt.
För mig är det en del av vårt kulturarv. Att sitta med en portion av mormors kålrotslåda på julafton och veta att receptet kommer från morfars släkt i Karelen, det tycker jag är kultur. Och framförallt är det ju gott.
Eller farmors grynkaka (ung. som saffranspannkaka) som vi ätit till jul så länge jag kan minnas och som jag nu försöker mig på att göra till jul. Första, och än så länge enda, gången jag gjorde den blev den inte alls som farmors brukar vara.
Jag tror att orsaken till att den inte smakade som farmors beror på känsla. Känsla för rätt mängd sirap, rätt mängd salt osv. Visst kan man följa ett recept slaviskt, men när man gjort rätten så många gånger så har originalreceptet liksom försvunnit och ersatts av en ryggradskänsla. Det är också rätt så häftigt tycker jag.

En av mina paradrätter eller vad jag nu ska kalla den för, är smörgåstårta.
Receptet tror jag härstammar från Konsum i Näsviken, där pappas kusin Ingela jobbade en gång i tiden som kallskänka. Den smörgåstårtan äter vi nog åtminstone en gång per år, gärna vid nåt lite festligare tillfälle. Men man kan äta den bara för att den är god också. Så under Dagens recept kommer receptet på Ingelas smörgåstårta.

Man tager vad man haver...

En rolig sak med matlagning tycker jag är att "trolla" fram något gott ur ett till synes tomt kylskåp.
Som idag. Vad ska jag äta till lunch?
Jag hittade ett gäng färska champinjoner, två skivor bacon, en bit purjolök och en klyfta vitlök.
Jag hackade ingredienserna och fräste sen allt i en skvätt olja och kokade pasta till.
Helt ok lunch tycker jag.

Dagens recept

Pajdeg som kokas

3 dl mjöl
75-100 g smör
1 dl vatten

Smält smöret i en kastrull. Sänk temperaturen något.
Tillsätt mjölet under omrörning. Häll på vattnet och rör ihop allt till en deg. Ta av den från plattan.
Tryck ut i pajform (se till att pajdegen går precis över pajformens kanter), nagga den och förgrädda på 175 grader ca 15 minuter.

Älskade paj!

Jag har lärt mig att tycka om, ja till och med älska, paj.
I och med att jag inte tycker om ägg nåt vidare, så har paj inte varit någon favorit med sitt dallrande innandömme.
Men nu när jag själv kan bestämma hur många ägg det ska vara i så tycker jag det är jättegott och så smidigt.
Grunden till all paj är ju degen och jag ska nu delge er världens smidigaste pajdeg. Se Dagens recept.

Variationsmöjligheterna för själva innehållet är ju oändliga och jag har några favoriter.

Tomat, mozzarella och fetaostpaj

3-4 mogna tomater hackas
1 paket fetaost smulas ned över tomaterna
1 paket mozzarellaost skivas och läggs uppepå
Färsk basilika strimlas och strös över
2 ägg och 2-3 dl mjölk blandas med riven ost (jag tycker västerbotten är kalasgod)
Krydda med vitlökspulver, peppar, salt, paprikapulver och lite cayennepeppar
Slå blandningen över tomaterna och ostarna.
Grädda i mitten av ugnen på 200-225 grader ca 20-25 min, tills allt fått färg.

Vi får ofta köttfärs över när vi äter tacos, så den lägger vi i frysen och sen händer det att jag gör en tacopaj.

Idas tacopaj

ca 200 g färdigstekt och kryddad köttfärs (jag tar det som blir kvar och är det lite tar jag bara mer grönsaker)
1 burk majs
1-2 hackade tomater
1,5 dl tacosås/salsa
Hackad lök i valfri mängd
Samma ägg-, mjölk och oststanning som ovan.
Samma gräddningstid.