Julgodis eller inte julgodis?

Igår när jag var till min massör kom vi att prata om julgodis. Hon berättade då att hon och hennes bästa väninna träffas en weekend innan jul, torsdag till söndag, och bakar julgodis tillsammans. Det har de gjort de senaste tjugo åren.
Åh vad jag tyckte att det lät mysigt!
Så jag frågade vad de brukade göra för sorters godis.
Olika sorters fudge, knäck med varierande smaker, tryfflar gjorda på belgisk choklad med smak av bl.a. chili och saffran. En annan sort gjordes på mörk choklad, tranbär, nougat och lite havssalt. En tredje gjordes på vit choklad med smak av lime. Dessutom inhandlas riktigt fin marsipan till marsipanfigurer och diverse annat marsipangodis som Mozartkulor och marsipanlimpor med valnötter. Hon sa att de brukade göra omkring femton olika sorter.

Wow, jag var imponerad. Men när orkar ni äta allt godis, undrade jag i mitt stilla sinne, med tanke på alla jular där man proppmätt dimper ner i soffan och knappt orkar titta på knäcken utan att må illa.
Jo, hon fick väl erkänna att endast en liten del gick åt på jul och resterna hamnade på fikabordet på jobbet.

Fast gör det nåt? Det tycker säkert inte hennes kollegor och massören och hennes väninna har ju haft en härlig helg fylld med sötsaker och säkert en hel del goda skratt.

Så nu sitter jag här och funderar på vad jag ska göra för godis. Kanske blir det "vi" som gör det, men det troliga är att jag själv står och pillar med knäckformar och dylikt...

• Knäcken är given. Även om det är ett rackarns pill och spill med dem...
• Sambon envisas med att vilja ha ischoklad. I år ska jag testa att göra den på cocosfett från hälsokosten, som massören tipsade mig om. Kanske slipper man illamåendekänslorna som annars dyker upp efter första biten?
• Mozartkulor är min favorit. Dessutom är de enkla att göra och man kan variera smak på dem. Tillsätt olika sorters sprit/likör till marsipanen/mandelmassan och forma dem till olika former för att hålla dem isär t.ex.
• Fudge blir det nya inslaget i julgodiset detta år. Jag har inte riktigt bestämt smak än, men jag har hittat några lovande recept.

Men sen tror jag det får räcka så. Om traditionen står sig så kommer dessutom sambons bror att ta med sig kokostoppar som de ätit sedan de var små gossar. Men de kan jag med lätthet vara utan.

Så från gårdagens inlägg om att tänka smalt tar jag raskt ett steg i motsatt riktning. Men det är ju bara jul en gång om året. Det är alla de andra dagarna som spelar någon roll i långa loppet. Eller hur?